Ny linje
Jag har bestämt mig för att göra bloggen lite personligare för att lättare hålla den uppdaterad, så ni som bara är intresserade av mina modeinlägg kan trycka HÄR
Om någon skulle vara intresserad så kan man även följa min träningsdagbok HÄR
Om någon skulle vara intresserad så kan man även följa min träningsdagbok HÄR
Så kan de gå.
vet att det var meningen att jag skulle börja skriva lite här igen men på grund av ett par händelser blev det tyvärr inte så. Jaja, för att fylla ut lite yta här tänkte jag bara lägga upp en låt som gått på repeat ett par 100 ggr under tiden jag nött av ett tiotal mil den senaste månaden.
Jag vill ha dej jag vill se dej, ta dej varje morgon
vakna upp och krama om dej jämt med samma omsorg
och ge dej allt jag kan och va med dej till livets slut
men när jag behöver dej mest då öppnar du och smiter ut
jag vet att du är inge bra för mej
men jag kan göra vad som helst för att jag ska få va med dej
och jag vill ha ditt efternamn med mitt när dom begraver mej
så svara mej, varför behöver jag förklara mej?
jag jagar dej, dag och natt, nån dag kommer jag ikapp
och håller fast dej hårt och frågar
varför du inte vill va mitt allt?
för utan dej, blir jag trist,
jag blir så grå, jag blir så blek
jag blir så kall, jag blir så hård,
jag blir så svår, jag blir så stel.
Nu får jag gå igenom hela livet utan dej
och låta tanken äta upp mej, den får sluka mej
för jag vill bara spendera varje minut med dej
men jag blir sjuk av dej, ja jag blir sjuk, jag blir sjuk...
Doften från dej lämnar rysningar i hela kroppen
du ställer krav på mej som jag inte kan leva opp till
men jag vill bli, allt det där du vill att jag ska vara
ingen rättvis bild som målats när vi blivit klar med tavlan
jag tog ett kliv mot dej och jag försvann
och sjunker djupare, jag byggde grunden min på bara sand
har svårt att veta vad är verkligt,
svårt att veta vad är sant
hjärtesorg och tårar får inte drabba mej jag är man
men ändå sitter jag med salta kinder
låter dej få smeka hjärtat mitt med dina kalla vindar
ingen här kan svara på, vad som kommer hända mej
nu när inget penicillin i världen kan rädda mej.
//organismen
vakna upp och krama om dej jämt med samma omsorg
och ge dej allt jag kan och va med dej till livets slut
men när jag behöver dej mest då öppnar du och smiter ut
jag vet att du är inge bra för mej
men jag kan göra vad som helst för att jag ska få va med dej
och jag vill ha ditt efternamn med mitt när dom begraver mej
så svara mej, varför behöver jag förklara mej?
jag jagar dej, dag och natt, nån dag kommer jag ikapp
och håller fast dej hårt och frågar
varför du inte vill va mitt allt?
för utan dej, blir jag trist,
jag blir så grå, jag blir så blek
jag blir så kall, jag blir så hård,
jag blir så svår, jag blir så stel.
Nu får jag gå igenom hela livet utan dej
och låta tanken äta upp mej, den får sluka mej
för jag vill bara spendera varje minut med dej
men jag blir sjuk av dej, ja jag blir sjuk, jag blir sjuk...
Doften från dej lämnar rysningar i hela kroppen
du ställer krav på mej som jag inte kan leva opp till
men jag vill bli, allt det där du vill att jag ska vara
ingen rättvis bild som målats när vi blivit klar med tavlan
jag tog ett kliv mot dej och jag försvann
och sjunker djupare, jag byggde grunden min på bara sand
har svårt att veta vad är verkligt,
svårt att veta vad är sant
hjärtesorg och tårar får inte drabba mej jag är man
men ändå sitter jag med salta kinder
låter dej få smeka hjärtat mitt med dina kalla vindar
ingen här kan svara på, vad som kommer hända mej
nu när inget penicillin i världen kan rädda mej.
//organismen
